Lössens julafton

Lössens julafton blev det ju inte riktigt, för vi upptäckte dem först igår, och det blev begravning direkt. Jag har letat efter löss länge utan något napp, så det var nästan som en liten seger när jag hittade dem. Äntligen! typ.
Ganska söta och intressanta små varelser faktisk. Fem stycken räknade den samlade familjen ihop, fast det var nog bara tonåringar, och därefter följde ett intensivt saneringsarbete.
Vi använde Paranix som var ganska lätt att använda. Får väl se framöver om det är effektivt också. Tvättmaskinen har gått varm och dammsugaren också, fast enligt internetexpertisen ska det inte behövas eftersom lössen i alla fall dör utanför huvudet efter max två dagar.
Luskammarna har utvecklats väldigt mycket sedan jag köpte vår ursprungliga när det första larmet på förskolan kom för fem-sex år sedan. Nästan sköna faktiskt.
Shenet rekommenderar annars bastu eller hårtork eftersom lössen sägs dö vid temperaturer över 54 grader. Jag undrar jag, det vore väl lite för enkelt...

Vad som är viktigt

Besökte en vän häromdagen. Nybliven mamma, som tyvärr har behov av besök från hemsjukvården till sitt nyfödda barn varje vecka.

Vi pratade om vad som är viktigt. Varför man är glad att man bor nära ett stort sjukhus, i ett land där folket accepterar att betala ganska mycket skatt för att det ska finnas resurser till avancerad sjukvård när det behövs. Att båda föräldrarna kan vara lediga en tid på försäkringskassans bekostnad, för att gemensamt hjälpas åt under den svåra tid som de lever i.

Jag tror att många svenskar som drömmer om ett växande välstånd inbegriper just detta i begreppet välstånd.

Välstånd handlar inte om allt lägre skatt och allt fler tekniska apparater i hemmet.

Välstånd handlar om bra sjukvård, bra omsorg och sammanhållning mellan generationer och samhällsgrupper för viktiga gemensamma mål.

Nya vänner

Hade några nya vänner på besök idag. Väldigt trevligt. Det är som att en ny värld öppnar sig när man börjar lära känna en ny människa. Nya tankar, nya historier och nya sätt att se på världen.

Vi har blivit klassföräldrar och planerar för fullt för höstens aktiviteter. Självklart är barnen delaktiga. Sonen skrev en skylt som det stod TYST på som han lyfte upp när han tyckte det blev för livat.

Hektisk helg med mycket fotboll

En hektisk helg närmar sig sitt slut. Främst har den i min familj dominerats av en lokal fotbollscup, som för lagets del startade
kl 8.20 på lördagen. Samling 7.50. "Ska vi spela ishockey" var sonens kommentar när han såg planen, vit av frost. Men det gick rätt bra ändå, för dem som spelade. Sedan följde fiollektion, simskola, lunch, ommöblering av dotterns rum och lite läxor. Och så blev det söndag och tre fotbollsmatcher till. Med betydligt bättre väder dock.
Vissa helger är inte precis avkopplande, särskilt inte när man dessutom är ledare och ensam med två barn. Men vem har sagt att livet ska vara avkopplande. "Ruhe gibt´s genug nach dem tot" som Herbert Grönemeyer skrev i början av 1990-talet.

Inga enkla sanningar
I förra inlägget skrev jag om att följa regler. Det går ju rätt bra att ta reda på reglerna när det finns regler. Men hur fördömande ska man vara när de visar sig vara väldigt oklara?
Ta reda på, undersök, lägg energi, prioritera. Det är bara så man kan komma till klarhet. Men vi som har barn då, som nästan aldrig hinner med det där fördjupande, och som inte längre har några mammor som läser böcker åt oss och refererar och diskuterar i långa, intressanta telefonsamtal?
Lite slappt i alla fall att bara läsa tidningarna och hoppas att det är rätt eller att gå på magkänslan.

Ta bussen till affären
Läste häromdagen också om hur man kan lura sig med närproducerad mat. Har ni också gått på den niten? Eller är det i själva verket när man litar på artikeln som man går på en nit? Möjalamm tycker jag i alla fall smakar allra bäst, oavsett klimatet. Och det här att minska på köttet och transporterna i största allmänhet tror jag också på, men det är klart att bonden som kör hem ägg på vår gata, han har nog rätt mycket koldioxidutsläpp per ägg om man ska vara ärlig. Tänka och ifrågasätta var det.

Krävs det energi för att nå resultat?
Så nu vore det ju lätt att anta även en annan DN-tes i helgen att de som engagerar sig på sociala medier inte gör någon särskilt stor insats. Är det bara en slags onani, som en person hävdar i en rätt intressant artikel? Jag vill inte tro på tesen att det krävs en viss mängd energi för att uppnå ett visst resultat. Det handlar också om att använda sin energi på ett smart och målmedvetet sätt. Även om aktivitet på sociala medier inte leder till välta troner i sig så tror jag att den som vill förändra saker inte kan bortse från en så stor och viktig arena.

Lev nu
Vill också här lite högtidlighålla roliga, tuffa och kloka Lenas minne. Vi har inte umgåtts på ett tag även om vi har haft kontakt då och då, men hon lämnar många härliga minnen efter sig. Jag är tacksam för att jag fick jobba med Lena.

Dra inte alla över en kam

Jag vill börja med att säga att jag generellt har mycket stor respekt för politiker. De flesta av dem gör ett stort arbete och tar ansvar utöver vad man egentligen kan förvänta sig av människor. De bär vår demokrati - utan företrädare skulle den inte fungera.
Det är därför jag blir så arg på dem som förstör för andra med onödig girighet och slarvighet.
Riksdagsledamöter har faktiskt ganska hyggligt betalt.
Lönen torde kunna räcka till en och annan tidning. Och den som ska ha ansvar för hela landets ekonomi, kan självklart sätta sig in i enkla regler för hur personliga ersättningar får tas ut. Den som inte orkar läsa reglerna kanske ska överväga att strunta i att ta ut ersättningen också.
Ingen nämnd ingen glömd. Detta skriver jag i sorg.

Medial rådgivare

Idag höll jag en miniföreläsning om "Facebook, sociala medier, e-post, bloggar - så funkar det". Inför detta skaffade jag en g-mailadress, tänkte att det kan vara bra att veta hur man gör om det faller mig in att tala om det.

Inte så smart. För när jag skulle visa den här bloggen inifrån så kom jag inte in. Google hade bytt mitt lösenord, till nya g-mailens.

Vid sådana tillfällen är det bara att se glad ut, och prata om något annat. Det var ju inga problem för tiden var ändå alldeles för kort. Bara facebook tog halva.

Men när man sedan kommer hem måste man allvarligt överväga att byta jobb. Kan inte ens visa sin egen blogg inifrån!

Så jag gick in på Platsbanken och tänkte att det kanske finns något för överåriga lösenordsanalfabeter. Och hej - Vattenfall söker en kommunikatör som ska vara "medial rådgivare". Som klippt och skuret för mig.

Jag har ju inte berättat så mycket här om mina mediala förmågor, men ni skulle bara ana... Fast ni kanske redan har anat förresten - häxan i mig kan vara ganska påtaglig ibland.

En sak kan jag avslöja om framtiden, specifikt för er tålmodiga följeslagare: Om mindre än en timme sover båda mina barn. Huruvida jag då kommer att vara vaken eller ej avslöjar jag däremot inte. På det stora hela brukar jag försöka hålla framtiden hemlig. Det blir roligare så.

P.S. Ärligt talat är jag ingen lösenordsanalfabet, för er som nu vädrar möjligheter när ni läser detta. Men tanken att g-mail skulle kunna byta mitt lösenord till bloggen slog mig inte förrän hemma i fåtöljen.

Simskola vs fotbollsmatch

Idag blev det lite knepigt när simskolan krockar med fotbollsmatchen. Men simskolan vinner eftersom mamma bestämmer.
Solen lyser fortfarande över mig och utskogen trots att vi nu har mitten av september. Härliga studer även om dagarna nu är överfulla av jobb och att göra över helgen-listan ser ut som en veckoplanering...
Lika bra att trycka in lite kul också. Som simskola, äppelplockning och musttillverkning.
Snart kommer snön. För snart fem år sedan började jag på mitt nuvarande jobb. Det var den första november. Första veckan var det snöoväder och motorvägsbussen stannade och släppte av alla passagerare mitt på motorvägen, eftersom den inte kunde köra längre. Hoppas det blir lite mindre snö i år.
Tills dess njuter jag av solen, ljuset, de fortfarande gröna löven i trädgården och blommande rosor.

Sommarvärme

Har just kommit hem efter en dryg vecka i det vackra Skåne. Det var riktigt fina dagar, med sol, regn och frånvaro av internet. Tennis på morgonen, många promenader, spel och samtal, måltider i gemenskap. Total avsaknad av stress.
Tack kära pappa och ni andra som bidrog till en så fin vecka!
Tänk om alla fick ha det så här någon gång.
Jag hade turen att ha en "tokig" pappa som trots att han knappt kunde byta en propp vid den tidpunkten köpte ett omodernt hus i en solig backe, med torrdass och kallvatten 1973, som familjemedlemmar, släkt och vänner alltsedan dess har älskat att gästa.
Till och med mogna björnbär fick jag smaka, redan i slutet av juli.

På jakt efter uppkoppling

Sitter just nu i presscentret för Almedalsveckan och passar på att uppdatera bloggen. Visby vecka 27 är inget bra ställe för internetberoende. Mitt förnämliga mobila bredband funkar bara på nätterna, och bibliotekets nät också ständigt överbelastat. I stugan där jag har min nattliga tillflykt skulle det enligt annonsen finnas bredband, men tyvärr verkar antennen vara svårinställd, enligt husägaren som annars är en mycket trevlig man.

Så sitter den moderna människan isolerad och utan omvärldskontakt, i detta vimmelsällskap som Almedalsveckan utgör. Tur i alla fall att man har en mobiltelefon med internet. Jo, man kan ju umgås IRL naturligtvis, men det är ju ändå inte riktigt det samma...

Något om Visbyveckan då innan den tar slut.

Jag har träffat omsorgsroboten giraffen. Läs mer om den på PROs webbplats där du även kan se en film på den. Jag har hört Reinfeldts märkliga tal som avslutades med en antydan om att den politiska striden skulle handla om uteserveringars vara eller inte vara. Länk till DN-artikel om det. Johan Sjölander skrev fyndigt om talet. Jag har varit på akuten med ett av barnen som dock inte vill att jag skriver om honom på bloggen, så nog om det. Fått jordgubbar av kommunalarbetareförbundet och många intressanta samtal med olika människor. Lyssnat på Anna Hedborg och Thomas Eneroth som diskuterade pensionssystemet. Fått höra en stor mängd synpunkter på välfärdens finansiering i framtiden, på olika seminarier. Hört en massa bra musik, både på gatorna och från Almedalsscenen.

Jo, nog är det värt att åka till Almedalen, även om det är lite ansträngande.

Gökotta på Oscarsberg

Nyss hemkommen från försommarens gökotta i min lokala förening undrar jag varför jag inte äter frukost tillsammans med fina vänner på ett berg med utsikt varje sommarlördag.
Gick upp strax efter sex, hjälpte barnen att morgna sig, packade lite frukost och cyklade iväg till ett angränsande radhusområde varifrån det går en promenadstig i skogen ut till Oscarsberg.
Där fick jag höra om Skuru IKs klubbhus som en gång låg på berget, men idag tyvärr är rivet. En glasveranda fanns där man kunde se ut över Stockholms inlopp. Ungdomarna i idrottsklubben, scouterna, SSU m.fl höll till vid huset, liksom ett gäng "gubbar". På den tiden fanns ännu inte radhusområdena runt omkring. Så småningom blev stugan vandaliserad och förfallen. Det var skälet till att den revs.
En gång i tiden fanns också ett badhus vid stranden vid Nyckelviken, fick jag veta.
Traditionen med gökotta är många år gammal. Vi var 10 själar som njöt av utsikten och utbytte tankar och historier denna sommarmorgon, och därtill fick lite aktuell information från föreningen. Den äldsta var över 80 och den yngsta fem månader! Tack alla för en härlig morgon! Någon gök hörde vi inte men väl en rad andra fåglar, och därtill vår egen "skönsång".

Bygg en drake i Nyckelviken

I morgon den 29 maj hoppas jag att många kommer till Nyckelviken i Nacka och hjälper mig att bygga drakar.
Allt om Nyckelviksdagen finns på www.nyckelviksdagen.se

Träna och testa vetenskapligt belagt

DN har idag en intressant artikel om hjärnforskning och inlärning. Den ger lite perspektiv på den svenska skoldebatten. Länk till artikeln.
Det som vetenskapligt visat sig ge bra resultat för inlärning är fysisk konditionsträning och att testa sig själv inför uppgifterna. Den som t ex skrev själv om materialet lärde sig mycket mer än den som bara lyssnade på en föreläsning om det.
Är någon förvånad?
Jag insåg att vi borde intensifiera våra gisslekar som barnen älskar men som kan gå mig på nerverna ibland och jagade därefter ut barnen för ytterligare ett träningspass för "minimaran" (1 km). Så nu har de goda förutsättningar att lära sig nya saker - och jag också!
Idag tänker jag annars särskilt på min kusin Jakob som förlorat sin mamma, den tredje systern på kort tid. Man vänjer sig aldrig. Hon var speciell och en förebild för många, men fick också utstå mycket sorg och bekymmer.

Sila mygg och kontantkort

Nu kommer avancerad penningtvätt att bli ett minne blott. Det ska nämligen bli förbjudet att handla bussbiljetter på kontantkort till telefonen.
Länk till artikel i SvD.
Alla de som meddelst svarta pengar köper kontantkort á 200 kronor och därefter via detta införskaffar en bussbiljett till en SL-buss kommer härmed att stoppas. Strålande. Vi andra får väl ta omaket att skaffa ett abonnemang, för att kunna leva kvar i ett land byggt på lag och ordning.
Länk till en annan engagerad blogg om detta.

Kort och glest

Nu blir det lite kort och glest mellan inläggen ett tag för det är ruskigt mycket att göra på jobbet. Men jag måste ju länka till artikeln om Ingvar Karlsson och de dystra beskeden från Pensionsmyndigheten. Pensionärsorganisationerna presenterar sin egen pensionsrapport på måndag.

Grattis Annika!

Idag gratulerar jag Annika som jobbar så hårt, för dagens utnämning. Annika begriper sig inte bara på rosor, brädor och grytor utan även på juridik och pedagogik, vilket jag länge har misstänkt.

Barnvakt som står ut med röra

Idag läser jag i SVD att den optimala barnvakten ska ha pärlor i öronen och säga "toppen".
Min optimala barnvakt är en hårdrockare som uppskattas av barnen och står ut med att det är lite rörigt hemma. Jag behöver inte känna att jag måste städa för att anlita honom och det är skönt.
Idag hade han lagat pizza åt barnen medan jag satt och lyssnade på ett föredrag om Folksams varumärkesarbete. När jag kom hem var de tandborstade och pyjamasklädda.
Bättre kan det väl inte bli.
Svd skriver också i ett avslöjande reportage att Rut mest utnyttjas av rika och sammanboende. Vilken överraskning!
Moderaten Henrik von Sydow (M), ordförande i skatteutskottet, tycker det är helt rimligt att skattepengarna går till dem som "bäst behöver":
"Det är där som behovet möjligen är störst, det är där som vardagspusslet har minst marginaler. Det finns ett större behov eftersom den stora bristvaran är tid." säger han till SVD. Han medger att ensamstående har tidsbrist också men han tror den är större för sammanboende.
Maud Olofsson håller inte med och det gör inte jag heller.
Vill du se vad Folksam håller på med så börja med deras känslobarometer.

Populär refräng och säker vinst i vården

Sonen och dottern går och nynnar på Eric Saades "Popular" här om dagarna. Länk till den. Fast de är väl inte helt musikaliska för i mina öron låter det ganska mycket som "Kall som is" i synnerhet eftersom de i huvudsak sjunger refrängen.



Populär melodislinga för alla årstider...
Barnen får annars till det ganska bra.
Babsans låt heter här hemma "ge mig en pensionerad spanjor"

Fast egentligen tänkte jag länka till SvDs artiklar om vinsterna i vården. Väldigt intressant sammanställning tycker jag. Vart tar pengarna och makten egentligen vägen? Vilken insyn har vi?
Ett bussföretag införde en regel om att alla medarbetare bara fick tala svenska, även när de hade rast. De fick backa som tur, men inte kommer väl någon på tanken att skriva in i förfrågningsunderlaget vid upphandling att medarbetarna ska få prata vilket språk de vill. Vad finns det mer för dumheter som vi inte vet?
Länk till artiklarna>>

Tro och hopp

Vill gärna länka till Bruno Sollermans krönika i dagens Tro & politik, om den värsta hädelsen - att sluta hoppas.
Länk till krönikan.
Vi vet förhoppningsvis aldrig tillräckligt för att kalla en situation för hopplös

Jämlik klädsel igår

Jag har tidigare klagat på den ojämlika klädseln hos melodifestivalens programledare. Igår såg det mer jämlikt ut. Nu var det två personer i långbyxor, blus/skjorta och kavaj.
Jag visste väl att min blogg någon gång skulle få effekt på samhällsutvecklingen!
Dottern hade ont i magen så jag såg inte så mycket av programmet dock. Men Sara Varga var stark och the Moniker glad så jag klagar inte på resultatet.
Länk till SVTs bloggare som väl såg lite mer än jag.

Dubbelt övergrepp

Jag har inte detaljstuderat domen kring den 14-åriga förståndshandikappade Malmöflickan som utsattes för en lång rad övergrepp. Men hela historien är vidrig och jag vill gärna länka till Anna Larssons fina krönika i SVD igår. Länk till krönikan.
Vi människor är inte så ansvarsfulla som vi borde vara om varandra tyvärr. Men tänk om någon hade sagt stopp ändå.

Genom massmediernas ingripandet återkom i alla fall frukostäggen på äldreboendet och ransoneringen till tre koppar kaffe på ett annat boende inhiberades också.
Vi kan om vi vill.

Kommunala eller privata bibliotek?

Var på ett möte igår om privatiseringen av biblioteken i Nacka. Lite fundersam blir man ju. Vad är syftet med detta?
Beslutade att ta rätt på grunddokumenten och läsa på lite.
Länk till informationen på Nacka kommuns hemsida.
Klokare någon?
Det verkar som att de önskar att bara personalgrupper och kommunala enheter ska kunna ta över. Men hur ska de formulera upphandlingen för att det ska bli så? Kan vi inte lika gärna få ett Bonnierbibliotek, ett Scientologbibliotek och ett ABF-bibliotek. ICA vill ju också driva det mesta, hittar man en vinst i det kanske vi också får ett ICA-bibliotek med pocketsortiment.
Jag är väldigt skeptisk till den här formen av "verksamhetsutveckling". Man lägger ner en väldig massa arbete på att släppa ifrån sig sin makt att besluta om en central del av kulturpolitiken.
Varför röra till det istället för att använda sin makt och göra något bra. T ex se till att det alltid finns en lokal buss som stannar nära bibliotekets ingång, så att även äldre som har svårt att röra sig kan komma dit. Där kan det behövas utveckling.
Det finns en "kolsvart" aktivistblogg mot privatisering av biblioteken, liksom en facebookgrupp. Där kan man läsa mer. Länk till bloggen.
En kollega brukar publicera veckans låt så det gör jag väl också då, när jag ändå är inne på kultur. Det bli inte Bruce även om han är favvo, eftersom han går på högvarv i bilen.

Efter en vecka i Gysinge

Efter en vecka på PROs folkhögskola i Gysinge är jag ganska trött. Det var som vanligt en underbar kurs med väldigt engagerade deltagare. Trevliga också, så de flesta kvällarna blev alltför sena. Det var PRO-distriktens informationsansvariga som var på kurs, delvis tillsammans med hemsidesansvariga.

Om man någon gång får idétorka är det en jättebra idé att bjuda ihop dessa personer till ett grupparbete. Vi var lite oroliga i förväg, ifall vi hade anslagit för mycket tid till onsdagens övning. Men så mycket engagemang och kreativa idéer på så kort tid var det länge sedan jag såg. Ändå hade de flesta också tid att besöka Färnebofjärdens nationalparks Naturum som ligger precis intill skolan.

Studiebesöket på Gefle Dagblad var också mycket trevligt. Ett stort tack till Maria Brander och Karin Bergkvist som iofs säkert inte läser detta.

För den som inte sett hela Barbros och Tages rapport kommer här en länk. Viveka skrev också. Och jag noterar att lite PSA-kampanjrester finns kvar här och var i cyberspace.

Väl hemma blev det soffläge eftersom lilltjejen har 39 graders feber och vägrar släppa mamma mer än 10 meter ifrån sig. Men det funkar ju att skriva dator ändå. Killarna håller på att "fixa rummet" åt sjuåringen så dem har jag knappt sett av.

Den riktigt detaljvise ser kanske att bilden inte är från februari utan från december eftersom det finns adventsljusstakar i fönstren. Men jag hann inte fota så mycket nu, så denna får duga ändå.

Varför inte shorts och linne?

En fundering kvarstår efter kvällens melodifestival. Varför har programledarna så olika kläder? En kvinna har ett minimalt fodral som döljer varken armar eller ben. En man har både långbyxa, skjorta och jacka (kavaj).
Varför inte en man i shorts och linne? Eller i alla fall lite mer proportioner.
Jag gillade Walz låt bäst, som jag därför länkar till.



För övrigt måste jag rekommendera länken nedan till höger, till bloggen Karin Ketchupmamman, ifall du inte läst henne förut. Särskilt den här om Känsliga samtal.

Dum av internet?

Läste ett inlägg i NSD om att man blir korkad av Internet. Länk till artikeln
Lite ligger det i det. Det är så lätt att hitta information att det blir onödigt att lägga saker på minnet.
Men mitt personliga urlakade minne kan ju också bero på andra saker än att jag surfar för mycket. Personliga empiriska erfarenheter är inte alltid allmängiltiga.
Det finns i alla fall möjligheter att bli smartare. Genom facebook lockades jag idag att läsa ovanstående artikel i Norrländska socialdemokraten och för några dagar sedan läste jag en annan artikel om revolterna i Egypten från New York Times som en annan vän hade länkat till. Inte prenumererar jag på någon av de tidningarna och även om jag gillar biblioteket så sitter jag ganska sällan där och läser. Nu har jag alltihop i nallen, och känner mig glad.
Att jag stavar sämre än vanligt beror inte på internet utan på ett gips. Jag tror jag hittade alla korrfelen.

Lena "i den tillit som skapar världen"

Jag vill idag hedra Lena Nyman genom att länka till ett klipp där hon framförde Karin Boyes "Ja visst gör det ont" som alltid på sitt eget helt personliga sätt.

Larm för äldre måste självklart fungera

Larmet fungerade inte ihop med IP-telefonin. Flera personer dog, berättar ekot.
Länk till radioinslaget>>
Kommunen måste självklart se till att larmet fungerar när man har beviljat och installerat ett larm.
Problemet med larmfunktion ihop med IP-telefoni är inte nytt.
En person på Sveriges kommuner och Landsting som var intervjuad i inslaget tycker att de anhöriga ska se till att det fungerar. Men hur ska det går för dem som inte har anhöriga eller dem som har anhöriga som inte bryr sig?
Jag hoppas att vi någon gång kan komma ifrån klansamhället där de äldres väl och ve helt hänger på barnens engagemang.

Läs Witt-Brattström men inte på bussen!

Jag har i tidigare inlägg lovat att återkomma till Ebba Witt-Brattströms bok om Grupp 8, men noterade när jag skrållade igenom bloggen att det aldrig blivit av. Så nu blir det en kortrecension som går ut på följande: Läs boken, som är ett härligt och inspirerande dokument, men inte på bussen. Den innehåller nämligen en del bilder som är lite genanta för din bussgranne.

Rapport från Kanarieöarna

Nyss hemkommen, inskottad, startjobbad vill jag gärna lämna en liten rapport från Bahia Feliz, barnfamiljens paradis på Gran Canaria.
Egentligen är jag ju emot långa, privata flygresor. Inte alls bra för luften. Och stora uppvärmda pooler. Drar mycket energi.
Men ändå får man kanske ibland göra saker som är så där alldeles underbara för själen som t ex en tripp till Kanarieöarna mitt i vintern.

25 grader varmt, soligt, ljumma kvällar på uteserveringen vid lekplatsen. Bamseklubb och Superkids med många nya vänner för barnen. Clownen Coco och framför allt hans bäste vän Raj-raj som var en härlig artist i barnshowen.
Kort sagt en supersemester.
Barnen fick som tur var aldrig syn på alla kackerlackor som låg på rygg runt restaurangområdet på morgnarna när det hade regnat. Hoppas vi inte fick med för många hem.
Men jag såg aldrig några runt husen där vi bodde, närmare bestämt Las Pitas, i en tvårumslägenhet med kökshörna och uteplats, omgärdad av blommande hibiscus, gräsmatta och kanariepalmer. Så dit åker jag gärna igen, kanske, om samvetet tillåter ;-)

Då ska jag besöka botaniska trädgården också, det blev inte av nu, kanske mest av hänsyn till barnens intressen. Grundaren av botaniska trädgården var svenskfödd och blev kanarisk hedersmedborgare.

Nyårsönskan

Nytt år. Några löften har jag inte avgivit, jag gillar inte riktigt idén om behovet av löften. Men lite nyårsönskningar kanske vore på sin plats. Mer kärlek i världen och mer respekt för människor, djur och natur. Jag ska försöka bidra till dessa mål.
Cigarrerna behöver jag inte röka upp så snabbt i år, fick nämligen en liten humidor i julklapp så att de håller sig bättre. Var iofs ingen storkonsument 2010 heller.
Gav mig tid att underteckna Help Ages namninsamlingar nu under ledigheten. Hoppas att fler gör det. De handlar om äldres rättigheter, kamp mot åldersdiskriminering samt att äldres behov ska tas upp i EUs biståndsstrategi.
Länk till Help Ages webbplats>>
Att ta med de äldre i strategin för fattigdomsbekämpning och utvecklingsarbetet är till fördel även för barnen, eftersom många äldre personer i fattiga länder tar hand om barn då föräldrarna av olika skäl inte har möjlighet till det.