Lagändring behövs för utsatta barn

BO Fredrik Malmberg skriver idag på Brännpunkt i SvD om socialtjänstens avsaknad av möjligheter att nå barn som far illa men där föräldrarna motsätter sig hjälp.
Läs gärna Vollsjöartiklarna som jag även länkade till igår.
Det behövs alldeles uppenbart tydligare och bättre regler och stöd.
Jag vill hedra de före detta fosterfamiljer som tagit hand om f.d. fosterbarn helt ideellt.

Plats för alla i jul?

Vill gärna länka till läsvärda artiklar om Vollsjömordet i Ystads allehanda. Vilket ansvar är vårt gemensamma? Vilken rätt har barn - vilken rätt har föräldrar? Vid vilken ålder har man rätt att bestämma över sitt eget liv?
Några djur fick familjen i alla fall inte ha.

Sååå 1982

Träffade brorsönerna i helgen. Att blogga är sååå 2005, sa de, och där fick jag lång näsa som just har börjat. Men jag kom på svaret efter någon dag. Att dricka öl hela natten är sååå 1982.

Ordet "ombokningsbar" fick ny innebörd

Var i Skåne över veckoslutet för en massa tråkiga ärenden.
Det blev bara dottern och jag, sonen blev sjuk.
När hälften av biljetterna skulle bokas av upptäckte vi en av finesserna i SJs nya biljettsystem. Finess för SJ alltså.
Personlig plats
Det är ju personliga biljetter nu för tiden. SJ hade placerat mig och maken bredvid varandra och barnen bredvid varandra vid bokningen.
När vi skulle avboka två biljetter blev det ett problem, eftersom jag och den fyraåriga dottern då inte skulle få sitta tillsammans.
För att vi skulle få göra det så skulle jag ha fått avboka alla biljetterna och sedan köpa två nya, till ett högre pris givetvis, och dessutom får betala bokningsavgiften i mellanskillnad.
Så det gjorde vi inte. Vi lät utan samvetsbetänkligheter SJ köra med en tom stol. Sonens kostade ju bara en femma.
Dubbla priset vid ombokning
Ska jag berätta mer? Vi hade ju alltså s.k. ombokningsbara biljetter. Så jag tänkte att eftersom det var snöstorm kanske man borde åka hem lite tidigare, eftersom det sannolikt skulle bli förseningar.
Lätt fixat, tåget en timme tidigare var inte fullt och biljetterna var bara några kronor dyrare än de jag hade. Men då lärde jag mig något nytt igen. Man måste använda hela ombokningsvärdet på en gång. Om jag avbokade fyra biljetter och ville köpa två fick jag i alla fall betala med hela värdet av de avbokade biljetterna. Jag tänkte att man kanske kunde lura systemet, så jag avbokade bara makens och tänkte köpa ny biljett med det värdet, och sedan avboka våra egna därefter. Men det gick inte. När jag skrev in våra namn blev jag vidareförmedlad till avbokasidan, med uppmaningen att avboka de gamla biljetterna först.
Hej och hå. Det kanske hade gått om jag hade velat sitta 17 minuter i telefonkö på mobilen, men man är ju rädd om både tiden, pengarna och hjärncellerna. Så vi bytte inte tåg. Vi flexade i morse istället.

Gott sa räven

Mitt i allt så roas jag omotiverat av vårt nya husdjur.
Pappa tömde också huset nu eftersom han flyttar till mindre.
Hans hustru tyckte att hon hade passat farmors räv tillräckligt länge och jag förbarmade mig över den, till familjens stora lycka.
Den är väldigt kelsjuk, men skräpar ner lite, eftersom fodret är trasigt.
Funderar på att köpa en till så att den får lite sällskap på dagarna. Men egentligen är det väl oetiskt antar jag.
Räven är från Helsingborg och producerad 1944.
Han har någon sjuka i ena ögat, kanske ett dagisbarn som har petat till det någon gång. Nu myser den på min kudde.

Lycka att ge

Vi tar och ger tills leken är slut
om vi får möjlighet att leka tillsammans
Just nu är jag sorgsen att jag inte kan ge dig något.
Det är så mycket jag skulle vilja.

Hälften kvar får ny innebörd

PRO har idag presenterat en rapport om inkomstskillnader mellan löntagare och pensionärer. Av den kan man läsa följande:
Den som gick i pension 2006 fick ca 65 procent av nettolönen i nettopension.
2012 blir det bara drygt halva nettolönen i nettopension, 52 procent.
Detta beror på bromsen i kombination med jobbskatteavdraget.
Undrar om meningen verkligen var att jobbskatteavdraget skulle gå till privat pensionssparande? Var det det som var själva idén?
PROs ordförande har en debattartikel om detta i SvD

Fredspris - ja tack

Ska man dela ut ett fredspris? Vem kan skapa fred?
Eller räcker det med att man vill försöka?
Priset till Barack Obama var menat som en utmaning och uppmaning att uträtta stordåd.
"Det är sällsynt att en person i den grad dominerat världspolitiken och inom loppet av så kort tid tar initiativet till så många och stora förändringar som Obama har gjort", sa Nobelkommitténs ordförande Thorbjörn Jagland, citerat i DN.
Det är kontroversiellt. Men jag tycker att det är häftigt också.
Han har fått en utmaning, onekligen.

Makt och ansvar försvårar
Obama har makt och ansvar, med alla svårigheter det innebär. Han har möjligheter som få av oss andra. Och jag är väldigt glad att han inte låter som W Bush när han skulle ut och jaga.

Ett utdrag ur hans tal:
"But we do not have to think that human nature is perfect for us
to still believe that the human condition can be perfected.
We do not have to live in an idealized world
to still reach for those ideals that will make it a better place.
The nonviolence practiced by men like Gandhi and King
may not have been practical or possible in every circumstance,
but the love that they preached - their faith in human progress -
must always be the North Star that guides us on our journey.
For if we lose that faith - if we dismiss it as silly or naive,
if we divorce it from the decisions that we make on issues of war and peace - then we lose what is best about humanity.
We lose our sense of possibility."

Hela talet
Hela talet finns på Aftenpostens webbplats.
De flesta tidningar skriver förstås om detta, bland annat Aftonbladet och Expressen. SvD bjöd på länken till talet.

Läs hans självbiografi
Ni som ännu inte har läst Barack Obamas "Min far hade en dröm" vill jag rekommendera att göra det, även om den är lite för lång på slutet. Bor du i närheten får du gärna låna den.

Skattetillägg för cykeltur?

Skatteverket har publicerat de nya skattetabellerna för 2010.
Skatteorättvisan mellan dem som jobbar och dem som inte gör det kvarstår.
Många tyckare försöker hävda att detta är rättvist.
Till exempel skriver Riksdag & departement att pensionärens plånbok är fetare än löntagarens och Gefle Dagblad skriver om "Vulgärargument" i rättvisedebatten.
De försöker rättfärdiga skatteskillnaden med att de som jobbar måste betala a-kasseavgift, resor och mat.

Varför då avskaffa avdraget?
Men hallå! Ville regeringen ge skatteavdrag för medlemsskap i a-kassa så behövde den väl inte ha avskaffat avdraget vid makttillträdet?

Billig matlåda och dyr
Maten är annars ett intressant argument. Personligen har jag nästan alltid med mig matlåda till jobbet, med gårdagens rester. Det kostar nästan ingenting och är dessutom miljövänligt inbillar jag mig. Pensionärer som måste köpa matlådor får däremot betala en rejäl slant.

Billiga resor och dyra
Och resorna - färdtjänsten får man betala för,
men den som cyklar till jobbet slipper köpa både SL-kort och gymkort. Cyklisterna kanske i själva verket borde få skattetillägg?

Fult att skylla ifrån sig

Nu ska cancersjuka tydligen säga upp sig och gå ut och söka jobb.
Detta berättar några upprörda läkare på DN-debatt.
Det är faktiskt mer än skandal.
Dagen före rapporterade Dagens eko att diskrimineringsombudsmannen har fått in 40 anmälningar från diskriminerade gravida. Emma, som var intervjuad, fick inte det utlovade jobbet, bara för att hon ville ha barn.
Nu undrar jag - om cheferna inte vågar anställa friska unga kvinnor - varför skulle de anställa cancersjuka, som just sagt upp sig för att de behöver ett mindre ansträngade jobb?
Statsrådet borde skämmas och rätta till detta omedelbart.
Sjukförsäkringen är faktiskt till just för dem som är sjuka.
Men istället skyller hon på Försäkringskassan.
Det är fult att skylla ifrån sig!

Kriget tog faktiskt slut

Jag trodde att vi skulle ordna begravning för dig,
men du kommer ju inte, kom jag på.
- - -
Jag är i alla fall glad att jag saknar dig.
Du var intressant att prata med hela tiden.
Du lyssnade på Dagens eko till och med näst sista dagen,
och alltid var det något som engagerade dig,
och du tog reda på mer.
Bara att möta dig gav glädje.
Ändå tyckte du ibland att du inte gjorde nytta.
Är det inte nyttigt att vara till glädje?
- - -
Politiken var en stor del av ditt liv.
Kökssoffans ena plats var vikt för handlingar och tidskrifter.
Du var första kvinna som var ordförande i arbetarekommunen.
Och dessutom kvinnoklubben samtidigt.
Sextimmarsdag, fred och barnomsorg stod på programmet.
Och så skolstyrelsen, där du var ordförande.
Bussar och byskolor, mat och miljö.
Sedan blev det revisionen där du var ordförande och satt och smågnabbades med pappa, som var där för ett annat parti.
Många förtroendeuppdrag, för du hade stort förtroende.
Du var snygg och klok, och ganska knäpp också.
När du var valberedare låg hela personpusslet på sovrumsgolvet.
---
Du lärde oss att inget behöver stanna vid vad det är.
När vi var riktigt små satt vi och målade teckningar till president Nixon. Du skickade iväg dem. Och kriget tog faktiskt slut!
- - -
Du lämnade oss ett tag när du hittade kärleken. Det var OK. Jag har kommit över det. Numera tycker jag till och med att det var bra. Hur skulle det annars ha gått?
- - -
Nu har du lämnat mig igen, innan jag hann sluta älska dig.

Första advent - ljus i mörkret

Var på grantändning i kyrkan nyss.
Det var fint.
Mamma hade ingen gudstro och hon skulle inte vänta mer,
men en del av budskapet stämmer bra med hennes filosofi:
"Var inte rädd för mörkret - tänd ett litet ljus."
Tack alla fina människor som skickat mig små ljus i form av kramar, vänliga ord och hjälp på vägen denna vecka.

Maud och jag

Det är inte ofta det händer men just nu är jag väldigt enig med Maud Olofsson.
I alla fall om hennes tanke är rätt återgiven på tidningen Fokus förstasida.
Detta var faktiskt en skitvecka.
Det känns i hela kroppen.
Första dagen fattade jag ingenting, andra dagen trodde jag att jag var bakfull, men sedan har det fortsatt, trots att jag inte druckit någon mer alkohol.
Huvudvärk, yrsel, illamående, darrning.
Oförmåga att genomföra enkla saker på rutin t.ex. ta på kläder på morgonen - just det ja, man ska ju ha strumpor också...Oförmåga att packa en väska, oförmåga att boka en tågbiljett.
Ändå har många runt omkring mig överlevt detta.
Du gjorde det.
Jag ska göra det också.

Utan dig II

Vad ville du med mitt liv egentligen?
Du ville väl bara att jag skulle leva, helt opretentiöst.
Du accepterade att jag gjorde mina egna val.
Du stöttade mig när jag ville flytta hemifrån vid 17 års ålder.
Du accepterade när jag tog hem en kille som aldrig lämnade tillbaka böcker på biblioteket – fast det var motvilligt. Det var länge sedan nu.
Du har i princip hälsat på på alla ställen jag har bott i livet – och det är inte få ställen.
Ni kom farandes, med någon praktisk bil, en kaffetermos och några muggar.
När jag skulle ha barn för andra gången sa du ”att du vågar”.
Själv var du tvungen att våga fyra gånger.
Du har alltid varit hjälte.
Sylvia ropade på dig den natten.
Jag svarade att ” hon är ju inte här”.
Nej, du är ju inte här. Du som skulle bli 100 år. Mamma.

Utan dig

Nicht nichts ohne Dich - aber nicht dasselbe
(Erich Fried)

Idag tänkte jag skriva några rader om en kvinna som jag redan saknar mycket fast det bara var ett dygn sedan hon levde. Hon blev 74 år och en månad. Hon förändrade världen omkring sig i små steg och levde med alla sinnen, även om hon var trött det sista halvåret.
Nu undrar jag: Vem ska ha koll på världspolitiken i jordens alla hörn? Vem ska ställa alla frågor och söka alla svar? Vem ska vara tokklok förebild för mig och mina barn? Vem ska läsa alla böcker?
Det är många frågor man har en sådan här dag. Vi får klara oss på något sätt. Vi får ringa någon annan. Det är så här det är ju.

Lättare med ett barn till

Idag har barnen en kompis med sig hem. Och plötsligt är all ömsesidig grälsjuka som borttrollad. De låter som små änglar alla tre när de kommer överens om vad de vill leka.
Syskonkärlek är något alldeles speciellt.
Jag älskar mina också, men har inget behov av att bråka så mycket med dem längre som tur är.

Kärlek och närhet hela livet

Självklart ska två livskamrater kunna bo tillsammans även när de blir äldre och tvingas flytta till särskilt boende. Att vissa kommuner nekar detta är skamligt. Det är bra att Folkpartiet nu ska driva frågan och förbättra lagstiftningen. Men varför först nu, mindre än ett år före valet. De har ju suttit i regering i över tre år och frågan är på intet sätt ny.
Läs mer om förslaget i DN-artikeln.

Är du hungrig?

Då är du i stort sällskap. En miljard människor hungrar skriver DN idag. Världen är förtvivlat orättvis. Inte bara här i Sverige utan framför allt om man ser till hela planeten.
Men sakernas tillstånd går att förändra. Och det är människor som gör det.
En massa människor runt om på jorden har utvecklat demokrati, bestämt sig för att slåss för grundläggande mänskliga rättigheter och att skapa och upprätthålla samhällen som i sin ofullkomlighet ändå är drägliga att leva i. Där mat på bordet hör till självklarheterna.
Helle Klein beklagar idag i Aftonbladet att vi lever i en värld där löftet om frälsning upphört. Den rödgröna berättelsen måste tydligare bära löftet om en framtid för de många, skriver hon. Och tron att världen går att förändra.
Det är väldigt sant, men lite pessimistiskt också.
Det finns många, men behövs ännu fler hungriga samhällsreformister. Viktiga uppgifter saknas sannerligen inte för den som har en dröm om en mer rättvis värld, inte i Sverige och inte globalt. Och hoppet föds ur handling.

Vad vill mig söndagen?

Söndag igen. Tid för eftertanke. Vad vill mig Jesus idag?
Jag tänkte först skriva att han vill som alla dagar att jag älskar mina medmänniskor, stora som små, visar dem respekt och tålamod, inte stressar och inte överöser dem med mina känslor. Att jag ska leva för hoppet och möjligheterna istället för rädslan och konventionerna.
Som han alltid säger, som en tjatig gammal mamma. Och jag lyssnar kanske när jag har lust och lyder då och då.
Men så tänkte jag att lite mer inspiration kanske man får på http://www.svenskakyrkan.se/.
Där kan man läsa söndagens text, som inleds så här:
"Vänta därför, säger Herren, tills jag träder fram och vittnar mot dem. Jag har beslutat att kalla samman folk och riken för att tömma min vrede över dem, all min glödande harm. Ty hela jorden skall förtäras av min lidelses eld."
Jo, ibland känner jag mig verkligen som denne Guds avbild.
Det är som det är. Känslor finns.
Men vi ska vara rädda om varandra och planeten.

Varför är Röda korset viktigare än Naturskyddsföreningen?

Avdrag på skatten för gåvor till ideella organisationer. I förstone kan det väl låta bra. Men fundera gärna lite till. Varför är mina gåvor till Röda korset mer samhällsnyttiga än mina gåvor till Naturskyddsföreningen? Kommer Kooperation utan gränser med på listan över "godkända mottagare" som staten ställt upp?
Jag tycker att hela idén är befängd. Verksamhet som vi (samhället) prioriterar ska inte vara beroende av gåvor utan få samhällets stöd. Om människor därtill vill och kan ge gåvor och delta i ideellt arbete på annat sätt så är det bra och utvecklande för det civila samhället, men det ska inte staten lägga sig i. Framför allt vill jag inte ha en styrning via skatten till vissa typer av ändamål. Det är bara att krångla till skattesystemet ytterligare. Att vi skulle få 900 000 fler givare som Eva Nordström skrev i en debattartikel i SvD tror jag inte ett ögonblick på.
Utredarens förslag är ju att den som ska kunna bli en godkänd gåvomottagare ska "ha som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriva sådan verksamhet." Att man måste ha någon form av styrning i ett sådant här system är förstås oundvikligt.
Länk till utredningsförslaget
Länk till Expressens ledare "gåvobluffen"

Medicinera där det finns en sjukdom

Nu kom beskedet om vilka företag som ska köpa de svenska Apoteken. Många är riskkapitalbolag. DN rapporterar detaljerat.
Men ännu har inget hänt. Idag kl 17.15, dvs rusningstid, hämtade jag ut elektroniskt utskriven hostmedicin till en vän. Det var lätt som en plätt, i princip ingen kö och goda råd på vägen.
Jag kunde ha gått till vilket apotek som helst, så jag gick till ett som låg på vägen.
Det lovas med hängslen och livremmar att det nu inte ska bli någon stor praktisk förändring.
Det jag stilla undrar då är bara - varför lägga en massa mänsklig energi på detta?
Är det någon som tror att riskkapitalbolagen kommer att skapa fler apotek i glesbygd utan att regeringen betalar för det?
Flytande Alvedon i livsmedelshandeln hade vi nog kunnat få ändå.

Energisparsöndag

Tack kära grannar för en underbar middag igår. Ursäkta att jag förstörde den genom att börja debattera kärnkraft med en av gästerna.
Nå, jag tror han i och för sig att han tyckte det var kul att debattera också, men kanske inte alla andra...
Det är trist med kärnkraft. Plötsligt har en energikälla som var på väg ut kommit att bli lösningen på människornas oro för jordens undergång. När vi i själva verket inte har en aning om hur vi kan skydda våra barnbarnsbarnbarn för dess farliga rester i hundratusentals år.
Idag blev det en lugn söndag utan större energiåtgång.

Hjärnan vill ha roligt

Jag hade det på känn, men det är roligt att läsa att det är vetenskapligt belagt också. I senaste GUspegeln (nr3/09) från Göteborgs universitet kan man läsa att hjärnan funkar bättre om man äter rätt, motionerar och också dansar och har kul.
Nu ska de forska mer om detta och det tycker jag är bra.

Grattis alla kvinnor

Idag känns som en bra dag att öppna en blogg. Jag är glad för att DO igår fick rätt mot Försäkringskassan i fråga om diskriminering av gravida kvinnor. De flesta tidningar skriver om det, bl a Svenska Dagbladet. Det råder en märklig syn på graviditet tycker jag. Man ser det som ett naturligt tillstånd som alla ska klara som vanligt. Samma med förlossning. Man ska ta fram sin urkraft bara, så går det. Men graviditet och förlossning är något väldigt påfrestande för kvinnokroppen som de flesta bara upplever någon enstaka gång i livet. För hundra år sedan var det vanligt att man dog av det. Så är det fortfarande i många länder. Kan man jobba hela graviditeten och föda utan bedövning är det bara att gratulera. Min första graviditet var underbar, fast jag hade förmånen att kunna ta semester den sista månaden. Men att några kan ibland innebär inte att alla kan alltid. Därför har vi trygghetssystem.