Skånska druvor smakar mums

Sitter på tåget igen, på väg hem igen.
Någon klassträff blev det inte, men återträffar kan ju se olika ut. Nu fick jag återse familjen istället.

Pappas nya hus visade sig omgärdat av en helt fantastisk trädgård. Vindruvor, som jag smuttar på på tåget, söta och goda. Äpplen. Valnötter. Hibiscus. Kvitten. Kärleksört. Rosor. Magnolia. Ja, en sådan trädgård är de verkligen värda! Plan tomt omgärdad av stenmur på baksidan gör den till ett litet paradis för växtälskare.
Mammas trädgård (minneslunden) är också avundsvärd. Prunkande prydnadsäpplen, frodiga gräs, kärleksört, paradisbuske och mängder av blomsterbuketter av olika färg och skepnad nedsatta i den lilla dammen.
Två duvor satt på ryggstödet till en bänk och nickade med huvudena - såg ut att njuta stort av blomsterprakten, lugnet och varandra.
På väg tillbaka, genom stadsparken kom jag att tänka på att det finns olika slags fåglar också. Det finns duvor och det finns råkor, till exempel. Så måste det väl vara.
Försöker jobba på tåget men det går inte så bra.
Tänker lite på systrarna i generationen före mig. Bilderna från Marias album, klänningarna på vinden. Det var verkligt speciella kvinnor, som levde till 110 procent. Varifrån fick de styrkan?