Vår i snödrivan

Idag när jag kom hem upptäckte jag fem vintergäck under vinbärsbusken, i ett hål i snödrivan. Och vid häcken några förfrusna snödroppar. Det blir vår detta året också.
I måndags före idrottsledarträffen tog jag en promenad i Boo Gård. Det är ett underbart område med en liten badplats och ett trädgårdscafé bland annat, strax bakom krönet till Boo Idrottsplats.
När jag kom över krönet tystnade plötsligt alla stans bilar och istället hördes ett fågelliv från havet som kändes helt overkligt.
Så kan man leva lite till.
Och förhoppningsvis snart skämmas så mycket för bilturen till dagis två kilometer bort som genomförs varje dag att man ersätter den med en stärkande promenad.
DN skrev om äldre och cancer, att äldre får sämre behandling, det är nog inte bara på det området, och det är rätt upprörande tycker jag. Det är det ena på det andra.
När jag blir gammal tror jag att jag vill bo på en fredlig plats med en kastanj och ett äppelträd som skuggar och där jag får komma ut i friska luften varje dag. Gärna höra bin och fåglar, om det finns hörsel. Fast först få jag nog jobba till 69, och det är OK om jag är frisk och har lika smarta jobbarkompisar som nu.
Jag satsar på att farmors gener är starkare i mig än mammas, även om alla bloggläsare anar att mamma var min bästa vän.
Men farmor blev faktiskt nästan 99 år. Hon föddes 1894 och var alltså 71 år när jag föddes.
Vi fick ändå många fina minnen ihop.
Mamma var bara 68 när sonen föddes och 70 när dottern föddes. Men det var väl inte bara gener i och för sig, kanske även lite cigaretter. Och kanske fel sjukdom vid fel ålder, om man får tro DN.