Bilder säger mer

Lite mer bilder hade gjort susen för den här bloggen tycker några. En som gör fina bilder är min komvuxkompis Åsa, som jag härmed passar på att göra lite reklam för: http://www.asas-photoart.se/ Ofta sitter jag och tittar på en kolorerad vallmoäng som hon har gjort och det är barnens favorittavla hemma, alla kategorier. Båda valde vallmona när de skulle få välja något att ha på sina egna rum. Så jag fick behålla den själv, för familjesämjans skull...
När det gäller egna bilder tänker jag så här: Barnen är fantastiska, men de måste ha möjlighet att få välja själva. Därför syns de inte här.
Men de syns och hörs ju rätt bra i verkligheten istället.

"Så vet du att hon fanns"

En av alla människor jag aldrig trodde att jag skulle citera i bloggen, Kitty Jutbring, länkar jag till i alla fall nu. Hon skriver nämligen i Aftonbladet med en surgubbeetikett att: "Barn, hur orkar man med dom? Blir det lättare om man nån gång får egna, ni som vet?"
Ja, det blir lättare när man får egna, jag vill gärna säga det, trots att jag gnäller ibland.
Få saker ger mig så mycket glädje som barnen.
Nu ska jag berätta vad som hände häromdagen.
Dottern kom fram till mig med en tvål i form av en ängel i sin hand och sa: "Den här ska du ha."
Ängeln hade hon fått av sin mormor i somras, i samband med brorsans kalas.
"Om du saknar mormor kan du lukta på den, så vet du att hon fanns." fortsatte hon.
"Så vet du att hon fanns".

Bra skridskois på Insjön

Första skridskoturen i år, och det var inte alls så knöligt som jag hade befarat. Båda barnen var kalasbjudna så vi passade på att prova Insjöns is (vid Velamsund). Klart åkbart. De har plogat en rejäl runda som ger både motion och naturupplevelse. Och det är ju också fint med alla hästarna där.
Men det var trångt på parkeringen.

Delfinshow och vargavinter

Använde trettondagen för att besöka Kolmården med barnen. Tänkte att det kanske är uthärdligt på vintern. Och det var det verkligen.
Ingen kö i restaurangen. En fantastisk delfinshow, också utan kö. Tigrar och vargar på nära håll.
En lokal kyrka hade julspel med utlovad kamelmedverkan. Det såg vi inte så mycket av dock för där var det folk, och dessutom mörkt och kallt. Men det var fin sång i alla fall, det kunde vi märka.

Att äta sina vänner

Åt en ö-slaktad lammstek från f.d. kollegans farm. Det är faktiskt skillnad. Jag har inga problem med att äta djur vars ursprung jag känner. Det smakade livsglädje.