Septemberblom i trädgården

Vår vita rhododendron blommar för fullt.

Partiet som klagade på enpartistaten för fyra år sedan kallar sig nu "det enda arbetarpartiet". Helt OK med ett parti alltså - om det bara är "rätt parti".

Tog fram gitarren och kom på mig själv med att spela en gammal proggvisa som jag gärna citerar en dag som denna:

"... det vi skapar själva
är det enda som blir av.
Vi kunde gott behövt din hjälp.
För ingenting förändras av sig självt"

På söndag ska jag rösta och därtill fira att Jossan fyller 40. Roligt! Fotbollens dag hoppar jag över denna gång.

Stil och skrynklor

En riktigt tramsig artikel i DN idag dömer ut de rödgröna partiledarna för att de saknar klädstil. Alliansens duger däremot även om Reinfeldt borde ha haft näsduk i fickan och Björklund har för mycket veck på byxorna. Vi fick veta att Ohly hade kulmage, Wetterstrand borde skaffa en frisyr och om jag minns rätt så skulle Sahlin ha en liten scarves.
Jag undrar bara - vilken upplysning fick vi av detta?
Tror någon att väljarna efterfrågar denna typ av stil?
Att ha synpunkter på någons mage eller eventuellt ostrukna skjortor tycker jag faktiskt är direkt ofint.
Är man så illa till det yttre att man inte duger som partiledare så tror jag inte man blir vald till det heller. Folkets seger ;-)
Sminkörerna på teve borde kanske också inse vilken stil människor har och inte spökmåla exempelvis Wetterstrand på det sätt som vi såg i kvällens Agenda. Den som satte färgen där längtar antingen efter pumpans högtid eller så gillar han eller hon inte miljöpartiet.

Smögen och tågen

Nyss hemkommen från Smögen, där jag firade min svägerskas femtioårsdag i helgen, utan barn, svävar jag fortfarande lite på moln.

Vandrarhem precis vid vattnet. Räkor, havskräftor och stjärnspaning utomhus på lördagskvällen - utan att frysa. Salta bad utan maneter. Umgänge och tid att prata.
Så kan livet vara ibland. När barnen lärt sig simma ska jag absolut ta med dem dit.
På vägen dit läste jag debattartikeln i Aftonbladet att mp vill att tåg ska vara billigare än flyg. Det borde väl vara självklart egentligen. Jag kan inte förstå varför miljöovänligt flyg ska subventioneras. Nej satsa på tågen och se till att de går i tid också.

Sonen ville städa och jag blev arg...

Idag har jag lyckats med konststycket att bli arg på min son för att han ville städa sitt rum. Inte så bra. Visserligen var klockan 19.45, jag tyckte att han borde sova och jag ville se partiledarutfrågningen, men lite mer flexibel borde man ändå vara när sådana intressen uppkommer. Vi blev vänner efter ett tag, rummet är nu städat och jag tittade på utfrågningen i bandad version. Mona var stark.

Muren är uppbyggd igen

Efter 15 år rasade stödmuren i trädgården. Kanhända var det för att vi drog upp en schersmin med rötterna med hjälp av en Volvo V70 i höstas. Eller för att den var dåligt byggd helt enkelt. Nu är den i alla fall återuppbyggd, på sommarens sista semesterdag.
Återigen en kallmur med samma stenar och återigen med alldeles för låg lutning, enligt skolboken.
Men jag tyckte det blev fint. Den förra höll i 15 år. Denna borde alltså hålla tills jag blir 60 om jag har tur och då kan jag bygga upp den igen.
Det finns fördelar med kallmur, man kan ändra och fixa och återanvända stenarna. Betydligt mindre jobb. Evigheten får jag klara på annat sätt, kanske genom evig arbetsglädje i trädgården ...

Slut på inspirationsturnen och mycket färre bollar i garaget

I går var det sista anhalten för PROs inspirationsdagar, i Hudiksvall. Också en härlig plats med en massa engagerade människor. Köpmanberget var ett riktigt trivsamt ställe, med en serviceinriktad innehavare som verkade kunna lösa allt. Därtill utsikten och sångarpaviljongen precis utanför grinden.
Ändå är det på ett sätt lite tråkigt med sådana här jobb, att man träffar så många människor som man skulle vilja prata mycket med, som man aldrig hinner. Jag börjar ju lära mig att tillfällena inte alltid kommer tillbaka så som jag skulle vilja.
Det var knepigt att fylla år utan en mamma som ringer, men nu är jag i alla fall 45+.
Och Protestvisa för 50-plussare av Ingrid Persson, en av de två vinnarna i PRO-stjärnan, gav nytt framtidshopp.
När jag kom hem på kvällen var barnen fortfarande vakna, och det blev både skönsång och presentupppackning. Sonen gav mig örhängen och hårklämmor och av dottern fick jag duschcreme, strumpor och ett sittunderlägg.
Därtill skördade jag årets första jordgubbe i vår trädgård.
Idag var det säsongsavslutning för fotbollen. Hans tog väskorna, så nu har jag inte längre lika många bollar i garaget. Lugnet kommer.

Skara är +++

Egentligen vet jag inget om Skara men jag gillar det arrangemang som Skaraborna hjälpte till att fixa den 3 juni - ni är toppen!
En kör på 200 man som först tränar i domkyrkan och sedan uppträder inför nästan tusen PRO-are så att taket lyfter.
Särskilt damen med rollator som skulle upp på scenen trots att Gabriel Forss sa att de som inte får plats kan stå framför. Hon skulle upp och hon kom upp och jag är säker på att det var helt rätt.
Hur mycket gladare blir man inte av god musik?
Jag har jobbat för mycket men familjen verkar acceptera mig ändå.
Ibland undrar jag hur andra familjer gör. Men de har kanske inte lika många bollar i garaget. I morgon är det knattecup!